söndag, augusti 03, 2008

Illusioner

Pang bom. Färdig.

Inte klar. Knappt börjat.
Vill inte. Kan inte.

Hopp?
Hopplöshet?

En rörelse. En undran..

Njutbar sorg.

Ett eko.

17 kommentarer:

Maria Therés sa...

Utveckla, bitte.

InfiniDimm sa...

Eftersom jag blev ganska nöjd med det lite mystiska i min "dikt" och fick det bekräftat av din undran, samt lite skön "egomat" för att citera Khemiri i din omtanke är det nästan lite pinsamt att erkänna att det är resultatet av en bok jag slukat.

Jag var på en loppmarknad igår och hittade Illusionernas Bok av Paul Auster. Idag läste jag färdigt den. Min lilla "dikt" är kortformen av vad jag känner nu efteråt. Dels tog den slut alldeles för fort, och i anslutning till detta "faktum": Jag vill ha mera. Och sen.. historien.. den lämnade mig dyster i sinnet för att ha avslutats med den lilla gnistan av hopp som tändes på de sista sidorna. Dessutom var det en charmig berättelse med trevlig mystik och lagom excentriska karaktärer, livsöden som kanske inte Griper Tag! men väl berör.. och lämnar en kluven känsla efter sig. Inte helt osökt skulle man kunna beskriva mina känslor för den med ett ord: ambivalens.

Maria Therés sa...

Åh, så där kan jag känna själv. Minns när jag läste ut The Dice Man, jag fick en mindre identitetskris efteråt.

Älskade du Illusionernas Bok kommer du avguda New York-trilogin. Det märks att han skrev den när han fortfarande var "ung".

InfiniDimm sa...

de övriga böckerna jag fick med mig hem var Processen, Krig och Fred av Tolstoj och samt Gulag-arkipelagen - Fängelseindustrin av Solsjenitsyn.

Har en kamrat som tipsat om New York-triologin vid upprepade tillfällen. Det var tack vare honom som jag överhuvudtaget reagerade på namnet Auster när jag stod där och bläddrade. Och jo, jag lär ge mig i kast med dem någon gång framöver.

För övrigt har jag fortfarande inte läst tärningsspelaren.. trots dina hurrarop.

Maria Therés sa...

Ja, det lät ju som en riktigt glädjefest. Men no worries, allvarliga pojkar är sexiga.

Och ang. Dice Man - där har du en livsförändrande bok. (Mörk) Humor förvisso, men ack så allvarlig på djupet.

InfiniDimm sa...

ähh.. jag är nog mest en posör och en wannabe..
Egentligen är jag självupptagen, banal och fåfäng.

och på jakt efter mig själv som på vuxen-kriterierna.

Maria Therés sa...

Tror det här med vuxenvärlden kan sammanfattas i följande hypotes: Vuxen är man när man kan ta hand om sig själv.

Det låter väldigt enkelt, men ack vad man bedrar sig.

InfiniDimm sa...

Menar du att Jag inte finns och att jakten på mig själv därför är att famla efter en hägring, en chimär? Att jag så fort jag fått syn på mig själv blivit något annat, än en gång utanför mig själv.. i bästa kvant-mekaniska anda?

Maria Therés sa...

Tja. Jag är ju någon slags buddhist, nicht wahr? ;)

Men jag tänkte nog mer praktiskt: Kan du ta hand om dig själv ekonomiskt, socialt, emotionellt, rubbet - då är du vuxen. Själförverkligande får du nog dras med hela livet, om du tänkte syssla med sådant. Om du är verklig eller inte får du syssla med själv.

InfiniDimm sa...

thanks for the support..

som av en händelse har den gode Solsjenistyn gått och dött. är inte det ett Tecken av rang så säg.

Maria Therés sa...

Dog han inte idag? Jag tror jag läste det någonstans.

Äsch - är det någon som kommer lycka vända sig ut och in är det du. :)

InfiniDimm sa...

men det är klart.. jag själv är nog mest mitt eget problem. det borde ju även jag ha kunnat inse..

fast det är inte så trösterikt. damn också.

Maria Therés sa...

Jag är ledsen. Det var inte meningen att kasta existentiell angst på dig.

Den osäkre vänder sig mot religion i ett sådant här ögonblick. Det modige fortsätter att tänka färdigt.

InfiniDimm sa...

Jag har för mig att jag sagt det här nån gång.. men ibland känns det som att jag har utmärkta förutsättningar för att bli troende..

:(

Maria Therés sa...

Om du nu skulle få spel och bli troende - bli då åtminstone mystiker. Fortsätta odla ditt intellekt människa, det är du skyldig världen.

InfiniDimm sa...

Det smickrar mig.
Du är allt för generös och det tackar jag för.. Men tillåter mig ändå att tvivla.

Maria Therés sa...

Jag är inte en sådan som smickrar. Jag tycker bara om hur du tänker!