Återgång.

J med den livliga fantasin har siat. Han har gjort prediktioner om vem som kommer att bli min livskamrat. Just för tillfället är det rätt höga odds på hans utfästelse med tanke på tillståndet i världen... men det är klart, hade han gjort samma förutsägelse i sommras hade tett sig än mer märkligt. Nu har ju ändå vem som helst chansen.

Det blev konsert idag igen, Ane Brun hade ett litet framträdande Strand och jag var där med vänner. Dock kom jag rätt tidigt och vännerna rätt sent, så jag fick sitta och sippa rödvin och vara svår ett tag innan de dök upp. För en gångs skull kände jag mig inte som en idiot när jag satt och väntade på folk.. Jag får erkänna att jag har en bit kvar till film noir-hårdingarna som dricker scotch i baren och muttrar åt folk, men ändå, helt klart ett steg i rätt riktning. Senare fick jag tillfälle att berätta att jag tycker att det är roligt med musik, helst dödsmetall. När jag ombads utveckla berättade jag om ISIS, Opeth och Meshuggah. Sen kom det inga fler frågor.

Under middagen kom jag och M plötsligt in på en diskussion om värde. Det hela gick så snabbt så jag har svårt att återskapa samtalet som förde oss dit, men väl där fick jag chansen att berätta om mina idéer om välmående och värdedefinitioner. När han pressade mig att konkretisera mina idéer pekade jag på kineser som sysslar med kaligrafi och japaner som övar svärdkonst. Tveksam över det rimliga i att ha ett helt land med kaligrafer försökte jag förklara att det inte spelar någon roll vad det är man strävar efter, så länge det är något annat än idag. Eller, kanske ännu hellre, så länge man har ett bättre skäl än idag. Kanske är det det det hänger på.. Att man måste veta vad det är man är ute efter, och helst även varför. Nåväl, när jag hade förklarat lite mer tyckte M att det där är ju inte fel på individnivå, utan på en samhällelig nivå. Ja, det må vara hänt, sa jag.. i så fall borde väl samhället förändras? Ungefär här slog han ut med armarna, slutade lyssna och kallade mig för idealist. Men erkände att han själv kände sig som en cyniker i jämförelse.
Även om jag inte lyckas övertyga någon annan tycker jag fortfarande att det låter rätt i mina öron... problemet är ju dock, som M är inne på, hur det ska implementeras på ett rimligt sätt.

Sökandet fortgår.