aktion

Moderaternas lokaler på Sturegatan har drabbats av vandalism enligt UNT.

Att hålla på med vandalism som politisk aktion i Sverige är så korkat så jag saknar ord... Samt ett utmärkt sätt att underkänna sig själv som människa och politiskt alternativ.

Jag som är en "småborgare" behöver man inte lyssna på var det någon som var avsevärt mycket mera övertygad än mig själv som sa en nyårsafton för några år sedan. Och.. det kanske ligger något i det.. mången gång har jag uttryckt beundran för dem som vet vad de vill. Skepsis också, för den delen, men det är en annan historia.
Hur som helst.. Är man emot Moderaterna har man som jag ser det två alternativ, 1 presentera ett eget attraktivt förslag. 2 protestera mot Moderaternas förslag.

Vandalism är ej okej.

efterklok-ness

För alla er som följt länken i föregående post.. här kommer en till tanke.

Kanske är det inte de troende det är fel på per definition. Utan mängden tro. Inte heller det någon shocker. Men att dra alla över en kam verkar ju vara att trilla i samma grop som man grävde åt alla iditer.

För övrigt släpptes en ny version av Ubuntu idag, Ubuntu 8.10 med kodnamnet Intrepid Ibex. Tjohej. Nu skulle man bara haft en laptop så man kunde ta del av de stora förändringarna.

Oh well, man kan inte få allt. (F köpte en Aspire One idag, jag är sugen på att åka dit och klämma på dem)

Did you know...

God prefers atheists

http://www.mrwiggleslovesyou.com/comics/rehab477.jpg

Möjligen kan man invända mot Florida, men jag har aldrig varit där, så jag kanske inte ska uttala mig.

Kulturtant 2.0

På tåget satt jag och fantiserade om detta inlägg. Jag skulle skriva om kulturtanten och hennes dotter som satt mitt emot mig och efterlyste sällskap som var intresserade av att diskutera litteratur och att försöka förstå sig på världen genom explorativa samtal. Till skillnad från kulturtanter som bara är kulturkonsumenter, som går på alla visningar, författarkvällar och så vidare. Näe, de här två ville gå vidare.. tränga djupare in i kulturen. Reflektera och diskutera.

Kulturmamman var dock inte intresserad av någon organiserad grupp eller ett specifikt ämne. Näe, bara några att diskutera aktuella frågor med.. Gärna personer som var på ungefär samma nivå, några specialkunskaper var det inte tal om, utan allmänt intresserade av kultur och världen runt omkring oss.

Jag satt, som du förstår, och tjuvlyssnade. Och tänkte för mig själv.. att det är ju det där jag också efterlyser. Och så tänke jag på det inlägg jag skulle skriva. Men nu när jag är hemma känns det inte så spännande längre.

Dessutom har jag huvudvärk.

är en bookkeeper en bibliotekarieförvaltare?

I augusti sammanställdes en lista på billig litteratur från en handlar som finns på webben. Den såg ut såhär:

Resor i Skriptoriet, Auster 39 kr
Dårskaper i Brooklyn, Auster 49 kr
Tärningsspelaren, Rhinehart 39 kr
Martin Bircks Ungdom, Söderberg 29 kr
Facebook - The Missing Manual, Moore 49 kr
Den Glada Vetenskapen, Nietzsche, 49 kr
Vetenskapen och Förnuftet: ett försök till orientering, von Wright 39 kr
Fursten, Machiavelli 39 kr
Från Vittsjö till Världen: om global Apartheid och alla oss som vill något, Fridolin 39 kr
Brev Till Samhället, Ericsson 39 kr
Fight Club, Palahniuk 39 kr
På Spaning Efter Den Tid Som Flytt, Proust 39 kr

Det har nu gått ett tag, och det är dags för en uppdatering, om än så liten, eftersom jag nu fått tummen ur och lagt en beställning hos nämnda handlare. Tidigare inlägg.

Nåväl, uppdateringen.
MAJ har lånat ut Fursten som nu ligger vid sängen och väntar på sin tur.
UniversitetsBiblioteket har lånat ut Vetenskapen och förnuftet. Den ligger till sig på skrivbordet.
Stadsbiblioteket var så goda att låna ut FightClub till mig. Den är läst och återlämnad. Filmen är nedladdad och väntar på tittning.

Det är en ganska klen uppdatering, jag har läst en och rekvirerat ytterligare två, men ändock. Jag har dessutom påbörjat en biografi om Palme, läst en popbok om ekonomi och diverse annat. Se så litterär jag är.
Sådär.. nu fick jag det sagt också.

50 kr rabatt =

Venusdeltat

rättvisa

Sedan högstadiet eller gymnasiet har jag identifierat mig som liberal. Jag har tyckt och trott att valfrihet och självbestämande, genom att var och en gör det som är individuellt bäst, ska generera ett kollektivt bäst.

När jag skriver det nu tycker jag att det låter fantastiskt korkat. Det är nästan så jag redan nu vill ge mig själv en örfil och säga "Det inser väl vem som helst att det inte kommer att funka?!"

Genom att själv få bestäma hur man ska fördela sina resurser skulle en mer effektiv resursfördelning uppstå. Kollektiva lösningar kommer alltid att vara kompromisser av ett eller annat slag och, får man anta, en kompromiss är inte det mest resurseffektiva tillvägagångssättet man kan tänka sig. Att tillsammans gå rakt fram när du vill till höger och jag till vänster... Ja, det är ju så dumt så vem som helst kan förstå det.

Det är nog fortfarande så att jag i stor utsträckning identifierar mig som liberal. Men om jag ska rannsaka mig själv och mina uttalanden under de senaste två tre åren kan man nog säga att tiden blivit mogen för en revision.

Jag har bland annat kommit att anse att det som är mest effektivt i någon matematisk- eller ekonomisk-mening inte behöver betyda att detsamma inte är bäst i en mänsklig mening. Det kan finnas, och finns (inte minst), tillfällen då det är önskvärt, för att inte säga en moralisk skyldighet, att påtvinga någon form av resursfördelning, som alltså är suboptimal i någon teknisk bemärkelse, trots att det egna valet och den egna resursfördelningen bör vara den vägledande principen.

Jag tror och antar att det här brukar kallas för någon form av ett social-liberalt förhållningssätt.

En inte på något sätt revolutionerande slutsats eller ståndpunkt. Men.. nu är den åtminstone formulerad.

Jag kan inte riktigt peka på vad det är som föranlett den här förskjutningen i min uppfattning av rättvisebegreppet. Om det är en svårdefinierad men åldersrelaterad "personlig mognad" eller om det, vilket jag antar att det gör, går att peka på några mer substantiella argument.
Tydligen finns det studier som visar att högskoleutbildade personer har en ökad förståelse för orättvisor i samhället p.g.a. att dessa skulle ha synliggjorts under utbildningen. Kanske är de dessa som gjort skillnad.
Kanske är det mer specifikt Min utbildning och de framgångsfaktorer den pekar på, som slagit rot i mig och gjort att jag flyttat tyngdpunkten?
Kanske de personer jag umgåtts med.. som jag i och för sig inte upplever att det skulle haft något större behov av fördelningspolitik.. men som ändå har bidragit med sina åsikter och idéer om rätt och fel som påverkat mig?
Kanske lite av allt ovanstående och ytterligare lite till?
Kanske spelar anledningen inte heller någon roll..
men jag kan inte låta bli att undra.

Bomber och granater

Multiagent systems

är ett fint sätt att säga att mobiltelefoner hjälper oss att uträtta ärenden.
Men det kan man säga på flera sätt, och MAS ökar inte förklaringsvärdet, så varför bry sig?!

Mera människa.

School of Life verkar vara ett sympatiskt ställe.

varför värdegrund

Det kanske blir uppenbart om en sekund. Jag har för övrigt inte tid att fundera på det nu, men slogs ändå av tanken..

Varför är samtalet intresantare än idiotpoplåten på radion?
Varför är introspektion och grubblerier mer äkta och värdefullt än en ultrasnabb superduper processor att peta in i datorn, en snajdig väska från en alligator i amazonas ihop sydd i Paris, en flådig bil att stajla omkring med, eller att pumpa Dompa på vännerna..?

Varför är det (tycks det) självklart att insida och eftertanke är bättre än yta och kändisskap?

KP gamle vän

Vem blir du helst tröstad av? Av 6000 ungar svarar 40 % Mamma, 35 % Kompisar eller någon annan, 11 % Inte någon alls och först därefter, med 14 % av alla svar kommer Pappa.

Det är ju uppenbart att ungarna måste lära sig något om jämställdhet om de ska kunna bli vettiga samhällsmedborgare. Att hålla på och bekräfta könsroller på det där sättet är ju horribelt (visst är det kul med statistik).

Tankeväckande är det också att Daddios där ute inte har något tröstnings-kapital hos sina småttingar.

Att vara förälder...
...klurigt.

Nextopia

Det är naturligtvis vanskligt att bilda uppfattningar om saker och ting utifrån en intervju skriven i en tidning. Än mer så om den är publicerad på Internet. Helst skulle jag läsa boken och fundera på egen hand. Men eftersom det är så lätt att göra, samt på ett fint sätt passar in i artikeln och det jag kommer att skriva om tänker jag inte bekymmra mig mer om eventuella förhastade slutsatser. Nåväl, here goes.

Micael Dahlén är professor på Handelshögskolan i Stockholm. Han har bland mycket annat skrivit boken Nextopia. Den påstås göra upp med ett trött och hopplöst förflutet och argumenterar för att vi ska öka farten in i framtiden. Eftertanke, tålamod och måttfullhet är hopplöst förlegat och har dessutom aldrig varit bra för något. Näe, Dahléns recept på lycka är att hela tiden sträva efter nya kickar som kan döva känslan av ångest, tristess, meningslöshet, frånkoppling och stress. Det är tråkigt att äga hus. Det är kul att köpa. Ergo, köp hus, men äg/förvalta dem inte, sälj och köp ett nytt istället.

Dahlén hämtar stöd från biologin och det system som ger oss kickar av att göra något nytt. Han har även studerat drogforskning och kommit fram till att vi människor kan behärska oss (till skillnad från råttor med fri tillgång på kokain, som dör till höger och vänster). Artikeln ger ingen ledning till varför vi skulle ha levt som vi gjort hittills, men forskning visar att vi ett år efter att vi gift oss är olyckligare än vi var innan giftermålet, enligt artikeln. Och, Dahlén kan hålla med om att detta nya leverna kan verka nymodigt och kanske till och med förvirrande för somliga, men, säger han, detta är ett paradigmskifte och det tar lite tid att lära sig.

Och, som sagt.. Det här är baserat på en intervju publicerad på Internet. Jag har inte läst boken, och jag känner inte till Dahlén sedan tidigare, men som sagt, det passar ämnet så jag tänker inte stanna upp och reflektera så mycket mera över detta.

Jag kan förstå att det är sexigare att skriva en bok som säger, Go go go!! Shoppa shoppa shoppa!! än att förespråka eftertänksamhet, introspektion och... ja, jag får lust att säga äkthet trots att det låter så corny. Men om detta paradigmskifte nu blir av får man anta att alla intressanta i-köket-på-festen-diskussioner kommer att försvinna till förmån för den senaste idiotpoplåten på radio. Att saker som tar mer än tre timmar kommer bli hopplöst omoderna och att folk kommer att sluta läsa böcker i högre utsträckning än vad de har slutat idag. Att folk inte kommer att fundera, undra och känna efter mera.

Att man tror att man blir lycklig av att gifta sig ligger väl i och för sig precis i linje med vad man kan förvänta sig av personer som tycker att det här verkar vara en bra idé.

Idioter.

Och ja, det är väl bara att erkänna att jag är en missanpassad bakåtsträvare som gör larviga/nöridga saker bara för att få vara lite udda.

DN.se..?

Dagens Nyheter har på sin hemsida ganska stort uppslaget att man kan skaffa ett alkolåsplugin till Gmail. Till detta en läsar-poll där hittills 207 personer har valt mellan följande tre alternativ: Ja, Nej, Inte till mejlen, men till mina sms på frågan "Skulle du vilja ha alkolås på din e-post?"

Alkolås FTW!

GraphJam

Efter att ha spenderat en del tid på GraphJam hittade jag den här och kände att jag borde dela med mig. Den heter Multivariate Increase of M.C.Escher's Popularity och är gjord av B. Brucker


more music charts

krypterad e-post

Hejhopp..

efter att försökt skaffa mig möjlighet att skicka krypterade e-post är jag nu på jakt efter vänner som också pysslar med krypto.

Det är lite oklart hur det funkar, men om jag säger att jag har nyckel-id: 5FE31E5D
så borde det väl kunna lösa sig om jag förstått det hela rätt.

Vet inte exakt hur det skulle funka att skicka krypterad post till mig själv för att kontrollera om det fungerar, har faktiskt inte ens försökt. Så, om någon känner sig manad?

D.F.W.

Dagens Nyheter berättar om David Foster Wallace, amerikansk författare som nyligen avslutade sitt liv vid 46 års ålder. Tidningen länkar även till ett tal han hållit inför en avslutningsklass 2005.

Talet var inte alls dumt, men jag fastnade särskilt för följande stycke.

"Because here's something else that's true. In the day-to-day trenches of adult life, there is actually no such thing as atheism. There is no such thing as not worshipping. Everybody worships. The only choice we get is what to worship. And an outstanding reason for choosing some sort of God or spiritual-type thing to worship -- be it J.C. or Allah, be it Yahweh or the Wiccan mother-goddess or the Four Noble Truths or some infrangible set of ethical principles -- is that pretty much anything else you worship will eat you alive. If you worship money and things -- if they are where you tap real meaning in life -- then you will never have enough. Never feel you have enough. It's the truth. Worship your own body and beauty and sexual allure and you will always feel ugly, and when time and age start showing, you will die a million deaths before they finally plant you. On one level, we all know this stuff already -- it's been codified as myths, proverbs, clichés, bromides, epigrams, parables: the skeleton of every great story. The trick is keeping the truth up-front in daily consciousness. Worship power -- you will feel weak and afraid, and you will need ever more power over others to keep the fear at bay. Worship your intellect, being seen as smart -- you will end up feeling stupid, a fraud, always on the verge of being found out. And so on."

Det sammanfattar på ett elegant sätt en tanke som jag själv gått och grubblat över under en tid. Jag har nog nämnt tidigare (trots att den kort sökning i bloggen inte påvisar den text jag trodde jag skrivit) att ett sätt att bli mera nöjd med sin tillvaro kunde vara att sänka ambitionen och målsättningen med tillvaron. Om man inte hoppas på eller drömmer om en ny flådig tv blir man mindre ledsen över att man bara har en gammal skrutt-tv som står upppallad på en pinnstol i ett hörn i hallen (som hos Carrie i SATC-filmen).

Citatet här ovan är på sätt och vis inne på samma tankegångar. Genom att välja det man värdesätter väljer man även om man kommer att uppleva med- eller motgångar. En ganska sympatisk tanke, på det sätt som Foster Wallace uttrycker den, mindre så i min egen förminskande version.

En annan del av hans tal tar upp möjligheten att saker och ting upplevs olika beroende på vem det är som upplever dem, en tanke som jag, som av en händelse, också tänkt och tyckt varit bra. Men det är väl så man säger, smarta människor tänker lika?

Tråkigt nog har han alltså bestämt sig för att avsluta sitt liv i vad som kan tyckas vara förtid. En dyster utsikt för mig, om vi nu tänker lika. Nåväl, den dagen - den sorgen.

Nu kladdkaka.

statlig verksamhet

Det var inte bara kö ut från systembolaget idag, men även in. Samt en väktare som stod och dirigerade folkmassorna. sic.