Foundation

Efter en irrvandring i Huvudstaden hittade jag mig själv i de gamla kvarteren.. om man är utrustad med en torr humor kanske man kan uppskatta att det var där jag hittade en bok om framtiden.

Boken är nu slut. Jag är fortfarande hungrig. Tursamt nog finns det en hel radda böcker kvar att läsa i samma serie. Det kommer att bli en ljuv sommar.

ingenting

Verkligheten...

det är så mycket man kan säga om den.

Gladast är räven.

En av de två afficherna från tanketombola sitter nu uppsatt på insidan av ytterdörren. Därför känner jag mig ung och viril. Tänk så märkligt..

Jag gissar att det har med en kraftful romantisering av Okej-posters. Jag höll aldrig på med dem när jag var ung... Okej hade nog haft sin storhetstid när jag växte upp.. Eller så var det jag som var för sen, för tidigt eller för fel som vanligt, som inte fattade galoppen. Däremot förstod jag att Okejposters var ett tecken på ungdomlighet och trendighet. Så nu, när jag är på väg mot min tjugosjätte födelsedag sätter upp den fjärde bandpostern i mitt liv, firar jag att jag (fortfarande) är lite ungdomlig. En gnagande känsla hävdar att jag kanske är för sent ute.. att ungdomlighet hörde tonåren till, och att jag alltså ännu en gång skulle stå kvar på perrongen efter att tåget gått, tagit av på fel avfart, tappat kortleken i sjön och.. så vidare. Men lika glad är jag för det. Kanske till och med gladare.

hipster

"Angster" föreslogs tidigare i veckan som namn på den ultimata evildoern.

Andra bra namn för fantasifigurer är t.ex.

Horatio Lovejoy

Sen har jag inga fler. Det kanske kommer.

Jag är inte helt på det klara med vad Horatio gör för något, eller varför han är intressant, annat än att han har ett ballt namn. Men man skulle kunna tänka sig en karriär som charmör.. som sol och vårare. Han skulle kunna ha varit side-kick till någon som inte fick vara med i en av de tidiga 007-rullarna som utspelade sig på en solig strand någonstans.. Halvsliskig som charmörer brukar.. lite för bling runt halsen och på fingrarna, en vältrimmad mustach, hår på bröstet. Uppknäppt skjorta naturligtvis.

Godspeed, you crazy diamond.

Hantverk

Att få saker att fungera med händerna är synnerligen tillfredställande. Man skulle blivit hantverkare.

smått och blandat

Igår tänkte jag lägga ut texten om att farorna med att äta frukt, men en hel massa andra bloggerister hann före. Så jag låter bli. Men vill ändå påpeka att jag tycker det är intressant att se hur folk kommenterar olika nyheter. Och förvånas återigen hur lätt det är att bilda sig en uppfattning om en person på bara några få raders kommentarer till en artikel som man har en egen uppfattning om. Om Stoffe56 säger "Åhh, neeej, och förra veckan fick man inte äta kött, nu är det frukt, nästa vecka blir det väl mediciner. Lika bra att äta det som är gott, vi ska ju alla ändå bara dö." och länkar till sagda fruktartikel... ja... då målar jag blixtsnabbt upp en bild av Stoffe och hans mentala kapacitet, intressen, bostadsort, barnuppfostringstekniker och hobbys.. Men en så varierad palett och såna livfulla drag att jag nästan blir rädd för mig själv.

Fördomsfri? Jag? I beg to differ.


Men idag är det måndag den fjärde maj. Dvs. dagen då jag presenterade mitt examensarbete. Jag blev glatt överasskad av den fina uppslutningen på presentationen. Dessutom fick jag ett samtal i morse med lyckönskningar från någon som jag inte alls förväntade mig det ifrån. Stort tack.

Jag var sen och lämnade blod. Men vann ingenting på lotteri-kompensationen :(

I helgen såg uppsala ut som på samma sätt som jag föreställer mig att en soptipp i ett uland gör. Minus människorna som går och letar levebröd bland soporna, minus afrikaner i kostym, minus gul sand, minus ganska mycket som har med uländer och afrika att göra överhuvudtaget faktiskt... Nåja, det såg överjävligt vidrigt ut och jag skäms för att vara människa och student.

Oh yes. Fru Fortuna ler mot mig.

puss hej.